Erik Eriksson

Erik Eriksson föddes 1933  i Narsta i Hälsingtuna, på en större bondgård som gått i faderns släkt i generationer. När Erik var 15 år flyttade familjen till Tevansjö i Ramsjö socken, där han fick börja arbeta i skogen. Under 20 år arbetade Erik som huggare, timmerkörare och flottare innan skogsrationaliseringarna gjorde honom övertalig.

Erik hade varit intresserad av fotografering och filmning i 7-8 år när han av en händelse såg en annons om en filmutbildning i Stockholm som tog in några elever per år utan formella meriter. Erik sökte och kom in, och började under denna utbildning sin nya yrkesbana som dokumentärfilmare.

Erik lämnade aldrig skogen och dess slit — han bytte bara timmersvansen, yxan och barkjärnet mot filmkameran. Hans filmer om de existentiella villkoren i den norrländska glesbygden är mästerverk och han rör sig lika hemtamt i timmerskogen, flottningen och kolarskogen som bland spelmän, dansare och dragspelare. Ibland gjorde Erik film om företeelser och verksamheter som han själv inte visste något om, men hans respekt för dem som bär på sakkunskapen går inte att ta miste på. Han lät alltid folk tala till punkt och var noga med att bildberättelsen blev tydlig.

Erik Eriksson gick bort hösten 2005 och hade då producerat mer än 120 filmer, varav ett 80-tal har visats på TV. Brodern Olle donerade hela hans produktion, samt film- och redigeringsutrustning, till Ljusdalsbygdens museum. Åke Palm, som var filmare på museet då, digitaliserade merparten av Eriks filmer.

Vi säljer en del av Eriks filmer Här under kan du se vilka

Här kan du beställa film

Mail

Välj ärende: